Jag fick ett tips om en artikel som tog upp frågan om att lagstadga om löneskillnader. Det är i Schweiz som en förberedelse för folkomröstning skall ske, där förslaget går ut på att begränsa de högsta lönerna till tolv gånger de lägsta. Som du kanske känner till så har man i Schweiz ett demokratiskt inslag med folkomröstningar på ett helt annat sätt än vad vi i Sverige är vana vid.

Förslaget går ut på att begränsa lönespridningen till 12:1, det vill säga att den som tjänar mest i ett bolag inte skall tjäna mer än tolv gånger så mycket som den som tjänar minst. Exakt hur det skall se ut förtäljer inte artikeln. Det väcker dock andra minnen från andra artiklar jag har läst. En läste jag i Bloomberg Business Week. Artikeln hade gått igenom bolag på S&P 500-listan och sett hur ersättningarna såg ut.

De flesta bolag låg på löneskillnader på flera hundra till ett, och cirka 20 % låg på 1200:1 och ända upp till 1400:1. Det betyder att den högst betalade tjänar mer på en månad än vad de som tjänar minst tjänar på flera livstider. Den som tjänar mest är den som ”sitter” högst upp i hierarkin, det vill säga VD’n.

Utan att gå in i den politiska diskussionen kring huruvida lönespridning skall finnas och hur stor den skall vara, så kan jag konstatera att hela idén som den ser ut är att den som sitter högre upp i hierarkin tjänar mer än de som sitter längre ned. Man är mer värd högre upp i organisationen än längre ner. Vill man tjäna mer pengar måste man alltså klättra i hierarkin. Tanken är att den som har större ansvar och mandat också tjänar mer, vilket blir att ansvar och befogenheter flyter uppåt i organisationen.

I en modern organisation är inte detta helt sant längre. I en modern organisationsstruktur har man fullt fokus på värde som skapas till kunden. Det är självstyrande team som utför arbetet och de har en möjlighet att flytta mellan olika grupper för att där leverera ett annat värde. De olika självstyrande teamen väljer själv sin ledare. Det är den person som de anser leder dem bäst i den givna situationen och kan göra så att teamet levererar mest värde och att de själva får ut mest av arbetet.

Det är således ingen annan som utser någon till tjänsten chef. Tjänst förresten, det är ett ord som en modern organisation inte har. I den gamla strukturen har man chefer, medan man i den moderna har roller. Ledare är en roll som någon spelar.

Den gamla strukturen är uppbyggd på att människor inte var utbildade, de kunde inte läsa eller skriva. De kom många gånger direkt från jordbruket och sökte lyckan i staden på den industri som masstillverkade produkter till en tillsynes aldrig sinande marknad. De behövde stöd och ledning för att kunna utföra sina uppgifter. Den som var mest kunnig var den som blev satt som chef för gruppen, och så vidare uppåt i strukturen.

Idag är människor väldigt välutbildade, då vi tillbringar nio till uppåt 18 år i skolan innan vi börjar arbeta. Många har dessutom en mängd år med erfarenheter bakom sig som tillför arbetsuppgifterna värde. Uppgifterna som utförs idag kräver också att man är djupt kunnig i tekniken och/eller regler och föreskrifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Framtidens organisation kommer att innehålla än mer självstyrande team, som kommer att arbeta med de väl designade processerna för att skapa värde till kunderna. Människor kommer att flöda mellan olika team och processer, där de kan göra störst nytta och där de känner själv att de mår bra. Arbetsgrupperna kommer att innehålla än mer av kunskap och erfarenhet i det som de skall utföra. Allt detta gör att ledarskapet drastiskt kommer att förändras. Inte kanske för att dagens chefer vill det, utan för att det är enda vägen för en verksamhet att överleva.

En sak man kan fundera på är varför ersättningsnivåerna hos de högre cheferna ökar radikalt, samtidigt som trycket ökar på en förändrad organisation, vilket innebär förändrad struktur för ersättningarna. Man kan tro att det är lite av ett syndrom att ”rädda vad som räddas kan”.

Hur engagerad är människor som sitter på en bra position i en hierarkisk struktur att verkligen förändra organisationen om de själva ser att de drabbas av det. Frågan blir väldigt tydlig om vad som är mest viktigt; den egna ersättningsnivån och makten, eller verksamhetens bästa.

Den framtida organisationen som börjat formas nu, driver naturligtvis inte sig själv utan ledare. Det är bara att ledarskapet ser annorlunda ut. Ledarskapet är mer distribuerat än vad det varit tidigare. Lönemässigt innebär det att samma summa pengar nog kommer att betalas ut, men även den kommer att vara mer distribuerad än idag. Mer människor kommer att tjäna mer pengar, och några få kommer att tjäna mycket mindre.

Jag tror att värdet som man som person skapar till kunden är det som kommer att vara avgörande. Värdeskapande, kunskap och erfarenhet kommer att vara det som sätter nivån på ersättningen, inte den hierarkiska nivån.

Hur kommer detta att påverka din organisation?