En sen sommardag gick en man längs gatan på väg hem till familjen. Arbetsdagen var slut och en kväll med andra aktiviteter. Han såg inte glad ut, utan mer sliten och trött. Han stannade till vid en öppen gatubrunn. Konstigt, ingen avspärrning, tänker han. Han tittade ner i brunnen och tycker sig se något som glimmar på botten.

– Ser det inte ut som en Rolex klocka, säger han halvhögt till sig själv.

Det kan vara värt att ta stegen som sitter på sidan av brunnen ner, för att kontrollera det hela. Så han tar och försiktigt klättrar ner till den nästan torra brunnens botten. Sista biten behöver han släppa stegen, för den går inte ända ner.

Nere på botten så ser han att det som glimmade visst var en klocka, men det är bara en billig kopia. Det syns tydligt på den när han granskar den lite närmare. Bäst att ge sig vidare hemåt tänker han, men finner snart att han inte orkar dra sig upp så han får foten på stegens nedersta steg. Hans ryggsäck med datorn tynger ner honom också, och att lämna den här är inte ett alternativ som han gillar.

Kvällen kommer och det blir skymning

Mörkret i brunnen blir påtagligt. Allt han ser är att det finns gångar som leder bort från brunnen, men de är så mörka så att han vågar inte ta någon av dem.

Rätt som det är hör han en röst ovanifrån som ropar ner i brunnen.

– Är du okey, frågan en kvinna som tittar ner i brunnen?

– Nja, jo, fast jag kommer inte upp. Jag når stegen men orkar inte dra mig upp, säger mannen.

– Aha, säger rösten, och han ser hur hon börjar klättra ner.

– Men vad var vitsen med det här, säger mannen, när han ser kvinnan hoppa ner på botten av brunnen.

– Nu är vi ju båda fast här nere, fortsätter mannen.

– Nej då, säger kvinnan, jag har varit här tidigare, följ mig så ska jag leda dig ut.

Mannen följer kvinnan igenom de mörka gångarna som leder bort från brunnen och efter ett tag ut igenom en mur nära floden, där de kan komma upp på gatuplan igen.

Kostnaden för att vara fast är stor

För att översätta historien ovan till det som jag ser i verksamhet efter verksamhet, är att man ser något som man vill nå, men försätter sig i en situation som man inte kan komma ur. Detta då man inte har kunskap eller metod för hur man ska ta sig vidare.

Det är enkelt att börja ett arbete, men det är svårare att komma vidare när man möter motstånd och svårigheter, vilket gör att man i slutänden inte lyckas nå den förbättring man verkligen vill uppnå.

Att då sitta fast har en stor kostnad kopplat till sig. Pengamässigt så har man kostnader för allt som man gjort så långt i arbetet, samtidigt som man inte kommer att nå den punkt där besparingar eller intäktsökningar infinner sig i verksamheten.

Rent emotionellt så har man investerat mycket i att lyckas. Människor i arbetsgruppen är laddade och villiga att jobba framåt, och de drömmer om hur bra det ska bli när de är klara. Det är bara det, att om man inte verkligen trycker på och kommer förbi de hinder som alltid dyker upp, så ledsnar arbetsgruppen också.

Får man som arbetsgrupp inte heller rätt förutsättningar i form av att gå utbildning för att lära sig HUR, eller avlastning i det dagliga arbetet, eller kanske möjlighet att förstärka med utifrån kommande kompetens och resurser, ja, då ledsnar snart även den mest laddade arbetsgruppen.

Det får till följd att man inte kommer framåt. Man är fast. Det blir ingen vinst. Det man önskade nå, det når man inte.

Sitt inte fast under detta arbetsår

Sitt inte fast under detta arbetsår. Ni laddar om under semestern och tänker er att nu har ni möjlighet att göra de förbättringar som ni tänkt på så länge. Det är som att det arbetet börjar på hösten och slutar på våren, inför nästa semesterperiod. Se då till att inte sitta fast i brunnen, som i historien ovan.

Ta tillfället i akt att utbilda dig, skapa förutsättningar, göra en bra förbättringsplan, skaffa bra verktyg och metod för ditt kommande arbete.

Allt ovan kan vi på Clean Stream hjälpa dig med. Vi kan ge råd så du kommer igång och vi kan också verkligen se till att stötta dig långsiktigt, under hela det kommande året. Kontakta mig