Häromveckan så hölls konferensen Kommek i Malmö. Bland annat talade Chalmersforskaren Henrik Eriksson. Henrik forskar på vad det är som Sveriges bästa verksamheter har gemensamt.
Han listade fem fallgropar som man behöver undvika om man vill ha en bra verksamhet. Jag tyckte dessa punkter är så viktiga så jag vill låta dig höra dem också, med tillägg av mina erfarenheter. De fem fallgroparna är:
- Att inte drivas av behov och syfte
- Att inte ha värdeskapande processer och nätverk
- Att inte leda
- Att inte vara motiverad
- Att inte förbättra
Jag fokuserar i detta veckobrev på punkt nummer ett.
1. Att inte drivas av behov och syfte
För att lyckas med att leda och arbeta i en verksamhet så behöver man förstå VARFÖR man finns till. Detta uttrycker också Simon Sinek i sin bok Start with WHY, där han ger många exempel på verksamheter som har nått stor framgång genom att vara tydliga i varför man finns till.
Även Seth Godin beskriver i sin bok Tribe vikten av ett tydligt syfte, för att man som ledare ska kunna forma en grupp med människor som vill vara med och utföra de arbetsuppgifter som behövs såsom syftet beskriver.
Syftet
Ett tydligt VARFÖR driver oss att vilja vara med. Det här är inte bara viktigt för en verksamhet som helhet, utan också för dess processer och projekt. När jag till exempel håller utbildning i hur man lyckas med sina projekt, så tar jag alltid upp detta, då det tyvärr är allt för många som fallerar på det.
Den som är projektägare, det vill säga den som vill ha något utfört och väljer att göra det i projektform, kan många gånger inte tydligt förklara VARFÖR projektet ska genomföras. Och om inte projektägaren kan beskriva det tydligt, hur ska då projektmedlemmarna förstå det?
Det samma gäller i en verksamhet, om inte du som ledare tydligt kan förklara varför ni finns till, så är det svårt för medarbetarna att förstå det. En entreprenör som drar igång en verksamhet med ett gäng människor har fördelen att alla är med från början. Men hur fungerar det i större verksamheter som funnit under en längre tid?
Det är helt klart mycket svårare. För i en etablerad verksamhet av större format så kommer och går människor. Och hur får de nyanställda i verksamheten reda på syftet om det inte finns tydligt beskrivet eller kommunicerat?
Gemensamt eller individuellt?
Om vi ska arbeta tillsammans i din verksamhet, och då lyckas med att skapa värde gemensamt, så behöver vi båda dela syftet. För om vi inte delar syftet, då kommer vi att ha olika syften.
Det är så att det alltid finns en syfte med i bilden. Det är antingen ett gemensamt syfte, eller så är det så att var och en har sitt egna syfte.
Om ni inte delar syftet, så kommer medarbetarnas syfte vara utifrån deras egna preferenser och verklighet. De kanske jobbar med dig bara för att de behöver ett jobb, för att de har blivit tillsagd, för att de var ledig just nu, eller något annat liknande.
Oavsett så är det något helt annat än att de verkligen vill dela syftet med dig och verksamheten.
Om ni har ett tydligt syfte för din verksamheten, din processen, och/eller ditt projektet, då kommer det att fungera som en magnet. En magnet som drar till sig rätt personer, som “bara måste få vara med” och förverkliga verksamheten syfte.
Behovet
Den andra delen i vad Henrik Eriksson lyfter fram i fallgrop nummer ett, är behovet. Jag ser det som mycket viktigt att man verkligen förstår vilket behov som ska uppfyllas, både övergripande och i detalj.
Övergripande så hänger behovet direkt ihop med syftet. Någon har ett behov och vårt syfte är att tillfredsställa det.
Men därtill så behöver du förstå behovet i detalj för att kunna leda arbetet på ett bra sätt. Det gäller i hela verksamheten och för dig som ledare. För verksamheten så behöver alla förstå vem man finns till för, och vilket behov och önskad de har.
Ni behöver därtill ha en tydlig bild av alla era produkter och vilket behov respektive produkt tillfredsställer.
Ledaren behöver förståelse
Som ledare behöver du också ha den förståelsen och därtill hur väl ni skapar efterfrågat värde. Inom LEAN pratar man om Genchi Genbutsu, vilket betyder “gå ut och se efter själv”. Det innebär att man som ledare måste vara ute i verksamheten.
Exemplen är många där framgångsrika verksamheter har ledare som är med medarbetarna i deras respektive uppgifter för att förstå. Till exempel är Apples och Ikeas ledare är ute i butiker och varuhus för att serva kunder och för att lära, samt stötta. Det är där man får veta hur det går och får direktkontakt med verksamhetens viktigaste intressent; kunden.
- Kan du som chef inom sociala området vara med ute och serva de äldre?
- Kan du som skolchef eller rektor var med i undervisningen, äta mat med eleverna, och vara med ute på skolgården?
- Kan du som chef för VA eller Gata-Park, vara med ute i underhållsarbetet eller projekten som sker?
- Kan du som VD vara med ute i produktionen och köra maskinerna i tillverkningen?
…
Naturligtvis inte hela tiden, men då och då.
Du kanske redan gör så? I så fall; bra jobbat!
Lättare att vara ledare
Ett tydligt syfte med underliggande goda förståelse för behoven ger en drivkraft i verksamheten som kraftigt underlättar en ledares uppgift. Detta då saker och ting löser sig själv längs vägen, för alla delar bild av vad som ska åstadkommas och varför. Då både vill, kan och gör det så att verksamheten drivs framgångsrikt framåt.
Jag stannar där för denna gång och återkommer nästa vecka med att prata om värdeskapande flöden.
Hur ser det ut för dig i din verksamhet? Har ni ett tydligt syfte som delar av alla? Och hur är det med din och dina chefers förståelse för kundens, vad ni än kallar denne, behov?
Svara gärna åter och berätta hur du upplever det. Alltid kul med återkoppling.
Ha en bra vecka tills nästa gång,
Matts