Lyssnade på en podd som handlande om varför Finland har klivit upp i ledande position på många mätningar.
De är världens lyckligaste folk, har världens högsta läskunnighet, världens renaste luft, världens bästa välfärd, världens mest oberoende rättsväsende, och därtill är de nöjdast, ärligast och litar mest på varandra av alla länder i Europa.
Tillit är ordet
Det ord som framkommer som förklaring till detta är “tillit”. De har störst tillit till varandra, till samhällets olika delar och till att saker kommer att ordna sig.
Det är lätt att se på de länder i världen som är längst ner på listan att det finns något i det. Där är tilliten näst intill obefintlig. Man litar inte på någon. Man misstror alla man inte känner, och kanske även de man känner. Man tror att alla är ute efter att sko sig på annans bekostnad, och så vidare. Det går inte att bygga ett bra land med låg tillit.
Den vetskapen tror jag vi kan ta vara på i vår verksamhet också. Om vi kan skapa en kultur där vi tillsammans visar att vi har tillit till andra inom organisationen och att vi gemensamt ska skapa det värde vi finns till för att skapa, kommer vi att må mycket bättre, leverera mycket bättre värde och få bättre ekonomi.
Finjustering
Jag vet att många verksamheter ligger i topp då Sverige som land också ligger i topp. Men det förtar inte att det finns utmaningar med tilliten i alla fall. Och då kraven ökar ytterligare, vilket de hela tiden gör, så behöver organisationen hela tiden förbättra sig. Tilliten behöver stärkas för att ni ska bli än bättre.
Hur ser det ut hos dig, har ni tillit i organisationen? Kan den bli bättre?
Tydlig bild över värdeskapandet
En grund i att skapa den tilliten som jag ser det är att också tydligt kunna se hur vi skapar dessa värden. Om vi istället upplever att vi är organiserade i stuprör, där var och en tänker mer på sig själv och sitt egna resultat och budget kommer vi inte att nå tilliten.
Vi behöver skapa en “vi-känsla” i vår organisation för att lyckas, även trots att vi är olika som människor och har olika roller. Det gör vi bäst genom att kartlägga och sen utveckla våra processer.
Vi behöver se det naturliga värdeskapandet i verksamheten. Ett naturligt flöde som inte bryr sig om vilken organisatorisk del som äger, styr, leder eller har mest resurser i processerna.
Hur är det hos dig, har ni mer fokus på linjen än på era processer?
Linjeorganisatoriskt oberoende
En process är linjeorganisatoriskt oberoende. Kunden, vad ni än kallar den, bryr sig inte om vem som gör vad, utan är endast intresserad av att få sitt behov uppfyllt. Processen som skapar värde går många gånger över organisationsgränser för att göra det som behövs.
Det är först när vi verkligen ser och förstår hur värdet skapas som vi också kan visa tillit.
Utan den förståelsen så kommer många i stället att ha misstro och tveksamhet inför hur, och om, värdet skapas på ett bra sätt. Vi blir inte en del av en helhet, utan är mer fokuserad på oss, oss och mer oss, eller kanske till och med mig, mig och mer mig.
Ömsesidig tillit
En kultur i organisationen som innehåller tillit innebär och kräver att tilliten är ömsesidig. Det går inte att i längden ha tillit om den endast är enkelriktad. Är den det så dör tilliten snart ut, som en ljuslåga som berövas sitt syre.
- En linjechef behöver ha tillit till att processledaren leder processen med fokus på att leverera värde till kunden.
- En processledare behöver ha tillit till att linjechefen också fokuserar sin organisation för att så gått det bara går stödja det värdeskapande flödet (processerna).
- Medarbetarna i processerna behöver ha tillit till att processledaren och linjecheferna fattar kloka beslut och fokuserar på kundens bästa och verksamheten i stort.
- Enskild medarbetare behöver också ha tillit till att kollegorna följer den designade processen gör sitt bästa där man säkerställer att det är rätt kvalitet i all man gör.
Personlig tillit
En annan viktig del, där det är att också ha tillit till sig själv. Att lita på att du själv kan klara av uppgiften och att bidra till värdeskapandet. Att lita på att du kan vara en del i ett större sammanhang. Många jag möter är väldigt duktiga i sitt yrke, men de är väldigt smal i sitt fokus.
De har satt upp skyddsmurar runt omkring sig och gör det som de är bra på. Då de inte har tillit till andra utanför sin egen gruppering, så har de inte heller tillit till att de själv skulle kunna vara en del av helheten.
Och det är ju rätt självklart; ser man inte och inte förstår helheten, kan man inte heller ha tillit till den. Om man inte har tillit till helheten så har man också svårt att ha tillit till att man kan vara en del av det…som man inte ser eller förstår…
Blir rätt uppenbart, eller hur?
En fin biljett
Det får mig att tänka på filmen Polarexpressen, vilket vi har som tradition att se varje jul. Ett av barnen heter Billy och är osäker och litar inte på de andra runt omkring honom. I slutet på filmen får Billy sin magiska tågbiljett tillbaka efter att den blivit klippt av konduktören. Det står “Till” på den.
– Till? frågar Billy.
– Jo, säger konduktören, det här är en väldigt fin biljett.
När Billy sen vrider på den så läggs det till saker efter order “till”. Det blir först ordet “tillit”. Sen vrider Billy vidare på biljetten. Orden “tilltro” dyker upp och sen ändrar det sig vidare till “tillförsikt” när Billy fortsätter att vrida på den.
– Har du tilltro till att vi kommer att ta dig hem? frågade konduktören.
– Jo, jag och mina vänner, svarar Billy.
Jag tror att vi måste skapa en kultur i våra verksamheter där tillit finns med som ett av de allt övergripande värdeorden. Det gör att vi kan bli bäst i klassen, precis som Finland är ett av världens bästa länder.
Önskar dig en fortsatt fin sommar.
Matts
